Dag 21

Receptionisten på hotellet frågade hur vi haft det och om vi trivts. Mycket vänlig och tillmötesgående. Efter frukost promenerar vi till järnvägsstationen och följer aveny Charles de Gaulle. Vi var lite tidiga så vi njuter av en expresso tillsammans med andra som väntar på tågs avgång. Själv tycker jag att det är lite pirrigt och spännande när man åker vidare från en plats till en annan. Vad kommer att hända nu, så med öppet sinne kliver vi på tåget i gare de Perpignan. Trots platsbiljetter är det ibland lätt att välja fel tåg, vi får byta vagn när vi märker vårt misstag. Eftersom vi vet att vi kan få kort om tid i Barcelona, då vi både ska ordna med platsbiljetter och byta tåg går vi till restaurangvagnen i hopp om att få oss en god vällagad fransk lunch. Men de hade inte mycket till lunchutbud, så vi gick tillbaka till vår vagn och knaprade i oss lite av vår matsäck.

Tåget var ett snabbtåg och bitvis var det svårt att titta på landskapet från vagnsfönstret, när det yttre kommer för nära och hastigheten är hög får man nästan ont i ögonen, då det blir svårt att fästa blicken när allt rusar förbi. Stor biljettkontroll skedde och de tycktes som om de höll på att lära upp några i biljetternas varande. Vi fick först veta att vi inte fyllt i en av sidorna i våra interrailpass och fick lite bannor av konduktören som när han skulle lämna dem tillbaka sa, chefen vill se dem också. Han visade sina elever hur interrailkort ser ut och visade dem hur det skulle fyllas i osv. Han tackade och önskade oss fortsatt trevlig resa, när han lämnade dem åter.

Vi var dock snart framme i Barcelona och ville snabbt ordna med platsbiljetter till vår fortsatta resa. Efter lite sökande fann vi dock kassorna som sålde biljetter och tog en kölapp. Vår tur, jasså ska ni resa idag ja då är det de kölappslösa kassorna där borta. Lite struligt kan tyckas men vips hade den effektiva spanska, men engelsktalande tjänstemannen, fixat fram platsbiljetter till Valencia åt oss.

I Barcelona är det ungefär som på en flygplats när du ska till tågen, du får ”checka in” 20 minuter före tågets avgång och blir inte insläppt utan biljett. Trots den synes rigorösa kontrollen och säkerhetsnivån smet främst unga människor igenom utan att någon hann se det. Det är ganska tråkigt på stora tågstationer, så vår väntan blev lite tråkigare än vanligt.

Till slut var det dags att borda tåget och färden mot Valencia. Landskapet ändrads något, vi såg havet, hamnar och massor av sjöfågel, solen sken och i vagnen brummade air conditioning. Vi åt resterna av vår matsäck och spelade på våra mobiler. Så var vi framme i Valencia, Christer ringde sin syster , men fick inget svar. Jag köpte oss en macka och ananasjuice, det var fortfarande en bra stund till middag. Christer ringde igen och då stod syster Mona och hennes man just utanför ingången till stationen.

Det började mörkna och bilturen ner till Oliva var mycket prat. Framme och installerade åt vi tortilla och ost. Vi kom sent i säng, men är nu framme vid slutmålet. Om cirka en vecka åker vi till Alicante och flyger hem.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

* Copy This Password *

* Type Or Paste Password Here *

6 927Spamkommentarer blockerade hittillsSpam Free Wordpress

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>