Dag 15

Frukost på vår fina balkong, tvätten är inte torr ännu, men torde vara det i eftermiddag. I dag ska vi ta en rundtur på egen hand. Vi bor centralt och kan vandra i solen. Njutbart! Lite planering inför morgondagens fortsatta resan innan vi ger oss av. En promenad i skugga och sol som väckte känslor av många de slag. Vackert, gammalt, nytt, tiggeri eller egentligen försäljning av krims krams jag inte är intresserad av. Fötterna leder oss in på avstickare i gränder och prång där vi hittar grönsaksförsäljare, färskt bröd, pizza, mackor och annat som den gemene italienaren trycker i sig. Vi tränar våra språkkunskaper och lyckas till största del få det vi önskar. Vi går längs shoppingstråk och äter inhandlad pizza som vem som helst. Vi vandrar i ett soligt och ibland skuggigt Pisa, längs piazzor och gränder. Njuter av att dofta, sukta och bara vara. Provar att beställa pizzabit på italienska av en kvinna i ett bageristånd bland alla grönsaksstånd. Hon förstår vad jag menar, men jag förstår inte när hon på snabb italienska frågar om jag ska äta den på en gång. Så hon säger det på engelska. Vi fortsätter vår vandring bland otroligt vackra byggnader, här tycks ingen rivningshets råda, även om vissa hus är i stort behov av underhåll.

 

 

Vi når också det obligatoriska besöket vid lutande tornet. Här är massor av turister de flesta försöker ta bilder så det ser ut som personer håller och emot lutningen, andra ligger på marken och fotograferar uppåt. Jag gjorde ingendera men tyckte att jag lyckades rätt bra ändå.

 

 

Plötsligt ljöd sirener och det dök upp olika poliser och militärer. Vi undrade vad som stod på, men förstod inget. Såg bara att det blev polis tätare och militär med kulsprutegevär syntes här och där. Dagen efter förstod vi att fyra bomber smällt i en stad, Liverno, ej långt härifrån, faktiskt några stationer från Pisa och slutstationen när vi åkte hit. Terrordåd befaras men inget verkar bekräftat.

De syns bakom mig….

 

Vi passerar vattendrag och hänförs av de vackra byggnaderna som man här tycks försöka rädda undan förfall, men också intressanta förtätningsprojekt. Där det gamla finns kvar som grund. Jag känner mig hemma och på något vis tycks italienska vara lättare än jag trott. Vi går förbi universitetets olika fakulteter. Ut ur en byggnad strömmar vad vi förstår nykläckta litteraturvetare. Naturligtvis besöker vi också tornet, här blir det plötsligt extra pådrag av beväpnad militär och polis. Senare ser vi det också på andra ställen, vid järnvägsstationen och några andra byggnader. Vi vet inte riktigt vad det handlar om vi får kolla nyheterna och försöka förstå.

Mätta av mat, kaffe och intryck blir vi ”offer”, borde sett det komma. En gatusäljare vill sälja vi tackar nej, han vill ge mig något som ska ge mig tur….jo tjena! Sedan överöser han oss och tror nog att han fångat oss. Give me something for the children of Africa, something to eat or drink. Have no money! Lämnar tillbaka det han mer eller mindre tvingat mig ta emot. Dagen får en sur smak som håller i sig stora delar av eftermiddagen.

Spännande är postens giv med frimärken som kan spåras via egen gps-tag. De tre kort jag sänt hem använde jag dessa till. Kanske något för Postnord att ta efter, då deras post alltmer försvinner!

 

 

Vid middagstid börjar vi leta matställe eller hämtmatställe som är öppet, men här stänger matställena mellan 15 och 18-20. Så vad vi bidrog oss. Vi hittade en minilivs och kunde köpa lite matsäck. Letade en bankomat länge trots vägbeskrivningar, 50 mtr tyck vara 500 mtr….

Vi gjorde ett uttag i bankomat som endast erbjöd italienska som språkval men det fungerade vi fick ut både pengar och uttagskvitto! Hem till vårt B&B för att packa undan och förbereda morgondagens resa. Eftersom vi inte skulle få tag i mat förrän efter 19 satt jag också med datorn och mobiler och överförde bilder. Hämtpizza hade utlovats till kl 19. Inget hände så maken gick ner, de hade inte börjat med vår beställning och klockan var närmare 19.30. Italien, Italien är ett land där man ….kan bli lite galen!

Kollar igenom vår resrutt igen och inser att vi kanske måste ändra den en del. Så vi gör det och bokar hotell Giuseppe i Ventimiglio, kollar även inför fortsatt resa på måndag. Nu har vi ändrat hela vår resrutt eftersom vi känner att de längsta resorna blir för tuffa. Det är inte kul att komma fram och det är mörkt, ta sig till ett hotell allt har stängt och bara gå och lägga sig. Så nu blir våra resor inte längre än 6-8h/dag. Det innebär att vi stryker några orter men de kan vi resa till en annan gång. Äntligen får vi vår vegetariska pizza samt Margeritan. Vi går tidigt i säng då vi lärt oss att resdagar kräver att man är alert och pigg för att inte missa vid tågbyten.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

* Copy This Password *

* Type Or Paste Password Here *

6 927Spamkommentarer blockerade hittillsSpam Free Wordpress

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>